Feed on
Posts
Comments

 

svanesund

I går var det hullaballooo i min lilla by. Skottlossning mot skateparken där ca 14 barn & ungdommar befann sig.Jag hade precis kommit hem och satt mig ner med trollungen och maten när min äldste Skateboy ringer:

-Mamma de skjuter på oss. Kom! Jag är rädd! Direkt när jag lägger på ringer Kapten Lowe och säger:-Åk pronto! Eftersom jag gillar att handla snabbt, tog jag trollungen under armen som han var och satte honom i bilen eiklädd kalsingar, t-shirt , ketchup och solhatt. Som vanligt var han jättelycklig och tyckte det var spännande att få åka bil iklädd kalsonger och ketchup. Det får han ju inte så ofta. Väl framme på skateparken får jag reda på att en bil kört fram och skjutit på skate-grabbarna med Soft air-gun. Det dröjer inte länge förren en hel drös oroliga och arga föräldrar anländer till platsen. Två av grabbarna hade nästan träffats av kulorna. Samma sak hade hänt ett par dagar innan. Då hade några nästan fått kulan i huvudet. Grabbarna hade känt igen förövarna och ringt polisen. De hade dessutom snabbt som ögat byggt upp ett gömställe och skapat en säkerhetsordning för hur de skulle agera om förövarna kom tillbaks, samt spelat in samtalet till polisen på mobilen. Imponerande bevis på samarbetsförmåga!

Genom att “eniroa” på namnen kom jag över några adresser och mobilnummer.Förbannad som jag var tog jag & två andra föräldrar sedan en repa ner i samhället och det dröjde inte länge förren jag hittade dem. Väl framme talade jag givetvis om för dem vad jag tyckte om deras handlingar. Det var tur att man inte var i tjänst för proffessionell kanske inte är det rätta ordet för mitt språkbruk i denna heta stund… Trollungen lärde sig några nya ord är jag rädd för! Det slutade med att de lovade oss föräldrar att inte göra om det. Strax därefter kom polisen. De tvingade grabbarna att be om ursäkt både till föräldrarna och barnen, samt tog upp en anmälan. Kvällen fortsatte sedan med att skategänget skatade i lugn och ro medan förövarna och deras kompisar satt brevid och diskuterade lämplig förhörsteknik.

Jag var uppe och pratade med förövarna igen. Ville ge dem beröm för att de hade bett om ursäkt och visa att jag litar på att de inte gör detta igen. Då var det nästan synd om dem! De var inte tuffa längre. Hela samhället visste, mamma visste, pappa visste och polisen skulle kalla till förhör. Det är styrkan i en liten by. Man behöver inte vara orolig för att skvalra. Alla vet innan man hinner…….

2 Responses to “Skottlossning i lilla byn”

  1. Richard says:

    För mig låter detta fullständigt overkligt, trodde först att det var ett skämt… men det var det verkligen inte! Varför? dyker upp i mitt huvud.

  2. kristina gustavssón says:

    Usch vad otäckt, men man blir inte förvånad över att sådant här händer, då det är fri uppfostran som gäller nu för tiden. Vem hade köpt grejerna till barna, om det inte var föräldrarna!! Bra jobbat Malin. Hälsningar Kristina G

Leave a Reply

Skip to toolbar